Ta del av Ickevåld 2022 i efterhand
Ickevåld 2022 anordnades 14-16 oktober på Kulturhuset Klossen i Umeå samt på Umeå universitet. En programpunkt finns att ta del av i efterhand.
Tema "Mobilisering och organisering för en annan värld genom ickevåld"
Building movements – effecting change
TRE VALBARA SPÅR
SPÅR VÄRLDEN – Gränsöverskridande mobilisering
Vi möts i en dialog som syftar till att synliggöra transnationellt- och gränsöverskridande mobiliseringsarbete för social och politisk förändring genom ickevåld och andra demokratiska metoder. Dialogen syftar också till att synliggöra konkreta ingångar för samverkan i globala rättvise- miljö-, freds- och ickevåldsrörelser.
- Carmen Blanco Valer, är folkhögskolelärare i globala rättvisefrågor, urfolkspolitisk talesperson på Latinamerikagrupperna och dekolonial feministisk och antirasistisk aktivist.
- Araia Ghirmai Sebhatu, aktiv i Black Lives Matter Sweden och grundare av Black Coffee
- Malin Nilsson, är generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), en global feministisk fredsorganisation. IKFF arbetar för att avskaffa grundorsakerna till krig, omdefiniera säkerhet och främja feministiska perspektiv på fred.
- Meghan Donevan, är forskningsledare på Talita, en förening som stöttar kvinnor som utsätts för prostitution, pornografi och människohandel för sexualiserad exploatering. Meg är även styrelsemedlem på Another Development Foundation, där hon tillämpar sin kunskap om länkarna mellan olika typer av våld, däribland sexualiserat våld.
SPÅR SÁPMI – Urfolkskunskap som förändringskraft
Vi utforskar hur traditionell urfolkskunskap kan bidra till mobilisering för samiska rättigheter och vara en kraftfull resurs i omställningen till ett hållbart samhälle.
- Gudrun Kuhmunen är förskollärare, författare och mångårigt engagerad i det samiska civilsamhället. Hon var med och öppnade Sveriges första samiska förskola, Skierri, i Gällivare 1986 och har skrivit om såväl samiskt innehåll i förskola som om samiskt självbestämmande och ledarskap. Hon var även en av dem som startade upp Laponia Tjuottjudus som förvaltar världsarvet Laponia där samisk urfolkskunskap utgör en röd tråd.
- Alva Fjellström, Renskötare, berättare och styrelseledamot Saminourra
- Anne Ouma, Department of Epidemiology and Public Health at Umea University. Thematic areas biodiversity conservation and development, Gender and Development, Conflict mitigation with an African, Southeast Asian, European context. Her PhD and writings look at Traditional and Indigenous Knowledge on Health and Wellbeing.
I många sammanhang och många gånger framställs samer som nej-sägare som vill hindra Sverige att utvecklas och svenskar från att göra saker de tycker om eller. Det kan handla om att få hugga skog hursomhelst, anlägga gigantiska vindkraftsparker eller att få köra skoter var och när som helst i fjällen och att arrangera Rally-VM. Oviljan att ta hänsyn till samernas internationellt erkända urfolksrätt är utbredd, såväl inom regering och riksdag som bland vanligt folk i Norrland.
Vad många inte förstår, eller vill förstå, är att under detta NEJ finns ett starkt och viktigt JA som handlar om att leva på ett sätt som är i harmoni och samspel med allt levande. Det som ofta kallas “traditionell urfolkskunskap”. Det är en livskunskap som allt fler menar behövs för att en verkligt hållbar omställning ska kunna bli möjlig där naturen får läka och må bra.
Ofta uppfattas ickevåld enbart som att göra motstånd mot något, till exempel genom civil olydnad eller bojkotter. Detta är viktiga byggstenar i ickevåldskampen, men lika viktigt är berättelsen om det en vill uppnå och strävan efter att leva detta samtidigt som våldet pågår. Kampen behöver både ett NEJ och ett JA. Ett tydligt och hoppingivande JA kan ge kraft till engagemang och få personer att ändra åsikt och ståndpunkter. Ja:et kan även utgöra en mycket kreativ del av motståndet.
Spåret innehåller kunskap om hur Sápmi har exploaterats av Svenska staten och internationella exploatörer, hur samiska rättigheter har kränkts och fortfarande kränks samt hur den traditionella kunskapen trängs undan. Vi kommer att få lyssna till samer som berättar om vad urfolkskunskap är i praktiken. Tillsammans får vi reflektera över, och jobba fram idéer på, hur denna kunskap kan bidra till mobilisering för samiska rättigheter och en genuint hållbar omställning.
SPÅR SVERIGE – Är det värt att gå på ännu en manifestation? Aktivismens och mobiliseringens roll för samhälleliga förändringar.
Välkomna till spår Sverige där vi tillsammans med inbjudna gäster kommer att samtala och utforska aktivismens och mobiliseringens roll för samhälleliga förändringar.
Räcker det med att göra som man alltid gjort för att man vill gott eller behöver aktivister och folkrörelser anpassa sig mer till omvärlden som ständigt förändras
- Katrin Uba är docent och lektor i statskunskap vid Uppsala Universitet. Hennes forskning fokuserar på sociala rörelser som fackföreningsrörelser och miljörörelser. och speciellt hur sociala rörelser påverkar politik.
- Maria Wolrath är docent i retorik på Södertörns högskola och forskar om hur människor resonerar när det gäller klimatet. Maria intresserar sig för vad det är som får människor att gå från tanke till handling (och vad hindrar oss).
- Jonathan Feldman är docent i ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms Universitet. Hans forskning och engagemang kretsar kring samhällsfrågor, alternativa energikällor och organisering för samhällsförändring.
- Håkan Thörn är professor i sociologi. Han är också koordinator för Forum för forskning om civilsamhälle och sociala rörelser (CSM-RESIST) och ansvarig för temat Social Relations vid Centre for Globalization and Development at Gothenburg University (GCGD).
- Kerstin Bergeå, Ordförande, Svenska freds- och skiljedomsföreningen (Moderator)
Vi börjar paneldiskussionen med att kort prata om aktivism och mobilisering för att senare djupdyka i exemplet fredsrörelsen, och dess varande och icke-varande. Hur går svenska fredsrörelsen vidare efter Sveriges inträde i NATO-gemenskapen?
Historiskt har fredsrörelsen gått från en faktiskt folkrörelse som kunnat samla närmare 100000 till demonstrationer (tex 2003, när USA gick in i Irak) till att nu samla ett fåtal “troende” när Sverige våren 2022 ansökte om NATO-medlemskap. Från att ha haft en given plats i samtalet och vid bordet till att nu ha blivit marginaliserad och hånad, ut till kylan. Är det så att fredsrörelsen inte längre spelar i det vinnande laget, och i så fall vad behöver rörelsen göra för att bli relevant igen?
Det och mycket mer kommer vi samtala kring tillsammans med våra gäster, och du som publik kommer också få möjligheten till att bidra till samtalet.
Efter vårt panelsamtal och lunch har du som deltagare möjlighet att vara med i en workshop där vi, gruppvis och tillsammans att resonera och arbeta fram olika framtidsstrategier med ambitionen att uppnå en bättre värld.